Kanelbullens dag är en årlig temadag i Sverige och Finland, instiftad 1999 av Kaeth Gardestedt. Hon var projektansvarig för Hembakningsrådet som var en sammanslutning av jästtillverkare, mjöltillverkare, sockertillverkare och margarintillverkare som bildades 1959. Dess syfte var att öka intresset för att baka hemma och man valde då att lyfta fram just kanelbullen.
Att kanelbullens dag infaller just den 4 oktober beror på att man ville att dagen skulle infalla på hösten, men den fick inte konkurrera med andra traditioner såsom äppelfestivaler, gåsmiddagar, kräftor eller surströmming.
Kanelbullens dag förekommer även bland svenskar runt om i världen, till exempel i Nya Zeeland och på många orter inom Svenska kyrkan i utlandet.
Kanelbullens tillkomst
“Efter första världskriget ville man variera vetebrödet. Vetedegen kavlades ut och beströks med mandel och smörfyllning. Kanel uppblandad med socker ströddes i och rullades samman och bakades av efter jäsningen. Kanel hade man smaksatt bröd med sedan 1500-talet i Sverige, men inte uppblandad med socker. Detta goda, saftiga bakverk fick snabbt en plats i folkets hjärtan. Kanelsnäckan har blivit det populäraste svenska bakverket.”
Carl-Bertil Widell, ”En sockerbagare här bor i staden”.
Den första beskrivningen av något vi skulle känna igen som en kanelbulle återfinns i Husmoderns 1000 recept av Kerstin Wenström, från 1924. Där beskrivs “snäckor”, som består av en utkavlad vetedeg som “beströs lätt med mjöl samt sedan med kanel och socker, väl blandade”. Rulla ihop degen, skär i skivor, pensla med ägg, och sedan skjuts in i ugnen. Men nutida bagare och bullätare reagerar nog på avsaknaden av smör – bara kanel och socker kan ju bli lite torrt…
Det tar dock några år innan de fyllda bullarna slår igenom – till exempel nämner Prinsessornas kokbok från 1932 och 1934 visserligen vetebröd, men det är fortfarande släta bullar eller kaffekransar som gäller. När Stora Kokboken trycks år 1946 så har bullarna med både smör och kanel gjort sitt intåg – “finare vetebröd” kan inte bara göras till längder och kransar, utan även formas till “goda kaffebullar”.
Bull-fakta
- Enligt Sveriges bagare & konditorer äter vi cirka sju miljoner bullar vid kanelbullens dag.
- 76 % köper sina kanelbullar medan bara 24 % bakar dem på egen hand.
- Yngre personer äter vanligtvis två eller fler bullar varje gång som kanelbullens dag infaller.
- Ordet bulle har funnits i det svenska språket sedan 1600-talet. Det betyder ungefär ”något uppsvällt eller runt”.
- Kanel har i sin tur varit med redan i fornsvenskan, via tyskans ”Kaneel”, eller franskans ”canelle”. Dessa ord härstammar egentligen från latinets ”canna” som betyder rör, en slags beskrivning av kanelens utseende.
Kanelens effekter
- I en studie av Rensselaer Polytechnic Institute frågade forskarna shoppare i köpcenter om hjälp med enkla uppgifter. De shoppare som kände kanelbulledoft i bakgrunden var mer hjälpsamma än de som inte hade någon doft i närheten.
- Dr Alan Hirschs studie i Chicago var något mer vågad – ett mätinstrument kopplades till de manliga testpersonernas genitalier för att mäta blodtillförsel. Resultatet visade att doften av kanelbullar var mer stimulerande än andra dofter, som till exempel Chanel No 5 eller blommor.
Recept på kanelbullar
5 dl mjölk
50 gr jäst
1 tsk salt
1 dl socker
2 tsk nymald kardemumma (kan uteslutas)
ca 14 dl vetemjöl, gärna special (möjligen något mer)
150 gr rumsvarmt smör
Fyllning
200 gr rumsvarmt smör
1,5 dl socker
3 msk kanel
ev vaniljsocker eller kardemumma
ägg och pärlsocker eller hackad mandel, ev sockerlag
- Värm mjölken till fingervarm (inte varmare, då dör jästen).
- Smula jästen i en degblandares skål och blanda ut den med lite av mjölken. Det går bra utan degblandare också, men då får du vara beredd på att knåda rejält.
- Tillsätt resten av mjölken socker, salt, kardemumma och ca 13 dl av mjölet. Klicka i smöret.
- Kör degblandaren på låg hastighet eller knåda till degen blir blank och smidig och släpper i kanterna. Det tar ca 8-10 minuter. Tillsätt lite mer mjöl om degen är för klibbig. Du ser att degen är klar när du kan ta en liten bit deg mellan fingrarna och dra ut den utan att den går sönder. Då har glutentrådarna bildats.
- Täck degen med en handduk eller plastfolie och låt jäsa i ca 30 minuter till dubbel storlek.
- Under tiden degen jäser, blanda ihop fyllningen.
- Knåda degen lätt på bänken med lite mjöl till du har en smidig deg. Dela degen i hälften och kavla ut den. För kanelsnäckor brukar jag satsa på ca 25 cm kortsida på degen. Om du vill göra t.ex. snurror kan du göra den längre och vika två eller tre gånger.
- Bred degen generöst med fyllningen. För kanelsnäckor, skär eller klipp degen i ca 1,5 cm tjocka skivor. Lägg dem på smord plåt eller gärna i pappformar och täck med en handduk eller plastfolie. Cirka 12 bullar per plåt. Låt jäsa ca 30 min.
- Sätt på ugnen på 250 grader medan bullarna jäser. Vill du pensla bullarna med sockerlag, koka upp 1/2 dl socker och 1/2 dl vatten tillsammans med en gnutta vaniljpulver.
- Pensla bullarna med ägg och dekorera med pärlsocker eller mandel.
- Sänk temperaturen till 225 grader och grädda bullarna ca 5-8 minuter. Titta till bullarna så att du vet hur länge de behöver stå inne. Det brukar gå snabbt på slutet. Hur vet du att bullarna är klara? De har fin färg på ovansidan och undersidan. De ska inte kännas för svampiga och degiga. Om bullarna fortfarande är degiga men börjar få bra färg kan du lägga aluminiumfolie över dem under resten av gräddningstiden.
- Om du vill pensla med sockerlag, gör det på en gång när bullarna kommer ut från ugnen.
- Ät och njut! Klassikern är med ett glas kall mjölk, men du gör förstås precis vad du känner för.
Recept från ”Vår kokbok”.