Jul

4 minuters läsning

Svenska traditioner – Jul

Sverige är ett land som har en rad olika jultraditioner, och julen ses nog ofta som en av de största och viktigaste högtiderna. Det är en period som ofta är fylld av mer ledighet än vanligt och man passar på att fira jul med familj och vänner genom att laga mat, äta och umgås. Julfirandet har inte alltid sett ut som det gör idag utan har faktiskt ändrats radikalt sedan början på 1900-talet.

Julfirandets historia

Vintersolståndet firades långt innan kristendomen kom till Sverige och då åt och drack man betydligt mer än under resten av året. Kristendomen är dock den religion som bidragit mest till julfirandet, men det var först mot slutet av 300-talet när kristendomen gjordes till romersk statsreligion som Jesus födelsedag började firas. Det kristna julfirandet i Sverige började på 1100-talet, men det var inte förrän på 1700-talet och framförallt på 1800-talet som julfirandet tog riktig fart. Adel och borgare tog efter europeiska traditioner, medan enklare folk blandade gamla seder med nya och lade grunden till dagens sätt att fira jul.

Julförberedelser

Den svenska julstämningen börjar spridas redan i slutet av november. Då pryds fönstren i både slott och koja med adventsstjärnor och adventsljusstakar. Advent sträcker sig från den fjärde söndagen före jul och fram till och med julafton. Var och en av de fyra adventssöndagarna firas genom att tända ett nytt ljus i en speciell ljusstake avsedd för fyra ljus. Man skaffar också ofta en adventsgran som placeras ut i trädgården, på balkongen eller på stadens torg. Den är oftast klädd med en slinga med elektriskt ljus, vilken kan ha en eller flera färger. Från den 1 december kan dagarna fram till jul räknas ned med hjälp av en adventskalender med 24 luckor som kan innehålla roliga saker för både stora och små. Barnen skriver listor över vad de önskar sig i julklapp som sedan skickas till Jultomten.

Den 13:e december firas Lucia. Det är en ljusglimt i vintermörkret för när dagarna blir korta på norra halvklotet kommer lucia med hopp om ljusare tider. Luciasedens ursprung är komplext och firandet härstammar från flera epoker, platser och religioner. Traditionen vi förknippar med dagens luciafirande härstammar från Västsverige, varifrån den under 1900-talet har spridit sig över hela landet och så småningom till övriga Norden och ut i världen.

Traditionellt är det vanligt att skicka julpost. Kring slutet av 1800-talet började man ge ut kort med en ny typ av tomtar och svenskarna började skicka julkort till nära och kära. Kring mitten av 1900-talet började postväsendet att sälja speciella julfrimärken och detta görs än idag.

Klassiskt julkort av Jenny Nyström

Svenskt julfirande

Julafton är höjdpunkten i nordisk jultradition och då kommer också jultomten och delar ut julklappar. I bondesamhället var julafton den allra högtidligaste dagen, som påminde om Jesu födelse. Huset var städat, redskapen iordningställda och arbetet avslutat.

Den svenska jultomten härstammar från legender om den fromme St Nicolaus, men bär också drag av den svenska gårdstomten. Gårdstomten hade ingenting med gåvor att göra, utan var ett väsen som såg till att gården och kreaturen sköttes. 

Från början av 1700-talet fanns istället en bocktradition kring jul. Då gick ungdomar runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng visor och en i sällskapet kunde då vara utklädd till bock, ibland med en mask gjord av halm. Som tack för uppträdandet fick de mat, dryck och pengar till ett gille som hölls i dagarna mellan jul och nyår. Under 1800-talet förändrades traditionen gradvis till att en man från den borgerliga samhällsklassen utklädd till bock delade ut julklappar. Bockens roll övertogs under slutet av 1800-talet av jultomten.

Om inte Jultomten kommer med paketen läggs julklapparna ofta under julgranen. 

Traditionen med att ha speciella julgranar i hemmet startade i Tyskland. Den första kända klädda granen i Sverige är från 1741 och var klädd med äpplen, saffranskringlor och vaxljus.

Idag har de traditionella julgransprydnaderna ersatts av elektriska ljusslingor och blanka, kulörta kulor.

Julen är den svenska mathögtiden nummer ett! Mat och dryck är för många det som verkligen ger äkta julstämning. Det bakas lussekatter (saffransbröd), pepparkakor och pepparkakshus, struvor (ett slags friterat bakverk) och vörtbröd, det tillverkas julgodis som pepparmintskyssar, knäck och hemkokt kola, fisken lutas, köttbullar rullas och julskinkan kokas, risgrynsgröten puttrar på spisen och sist men inte minst lagas det Janssons frestelse – en slags potatisgratäng med ansjovis. 

Sedan har vi också traditionen med “Dopp i grytan”. Dopp i grytan är bröd som doppats i varmt skinkspad och detta är en sådan grundmurad svensk tradition att julafton ofta också kallas för “Dopparedagen”. Det går till så att man tar bort det kalla fettlager som bildats på det avsvalnade spadet man har kokat julskinkan i. Sedan kokas det ned det till en lagom salt buljong och bröd doppas (oftast vörtbröd) i spadet.

I Sverige består julhelgen av tre dagar – julafton, juldagen och annandag jul. Dessa avlöses av “mellandagarna” – dagarna mellan jul och nyår och sedan kommer nyårshelgen.