Luciafirande förr och nu

3 minuters läsning

Svenskt Luciafirande

När natten är som mörkast tassar ett vitklätt följe fram i snön. Det leds av en kvinna med ljus i håret och under tiden som de skrider fram sjunger de gammaldags sånger. Över hela scenen sprids ljuvliga dofter av kaffe och nybakat. Det här är nog ofta sinnebilden av ett nutida, svenskt luciatåg där processionen leds av en Lucia och efter henne följer tärnor, stjärngossar, pepparkaksgubbar och tomtenissar. Här får du veta mer om hur traditionen uppstod och hur Lucia firas idag.

Medan lussetåget sakta skrider fram sjunger de vackra, traditionella, men ibland också nykomponerade julsånger. Själva Lucian kännetecknas framförallt av att hon har en krans av ljus på huvudet. Traditionellt används stearinljus, men av säkerhetsskäl ersätts de ofta av batteridrivna ljus. Detsamma gäller ljusen som tärnorna bär i händerna. Tärnorna bär vanligtvis glitter i håret och glitter eller ett rött band runt midjan. Stjärngossarna bär helvitt – precis som Lucian och tärnorna och har konliknande hattar och pinnar med stjärnor av guldpapper i händerna. Pepparkaksgubbarna bär pepparkakskostymer och tomtenissarna har tomtedräkter. 

Förutom att sprida ljus och vacker musik i vintermörkret bjuder Lucia också på fika, som vanligtvis består av lussekatter och pepparkakor. Klassiska svenska bakverk där lussekatten är en saffransdoftande, s-formad vetebulle och där pepparkakorna bakas som hjärtan, stjärnor, gubbar, gummor, grisar och i alla upptänkliga fasoner. Drycken brukar bestå av kaffe och ibland glögg, vilken serveras med mandel och russin i särskilda små glöggmuggar. 

Pepparkakor hör julen och Lucia till…

Saffransbröd i form av Lussekatter

Om du besöker Sverige i tid för att bevittna ett Luciafirande kommer du att kunna uppleva dessa på olika offentliga platser, men också på TV och radio. I många svenska hem sitter människor och ser årets luciafirande på TV (SVT2) klockan 07.00 på morgonen eller klockan 18.00 på kvällen den 13 december. Allt går även att se på SVT Play: https://www.svtplay.se/luciamorgon-fran-kalmar-slott
I år sänds Luciamorgon i SVT från Kalmar slott.

Enligt traditionen dyker Lucia upp före gryningen, men av praktiska skäl hålls många evenemang i skymningen och bli inte förvånad om svensken bredvid dig sjunger med – de flesta svenskar kan luciasången “Sankta Lucia” utantill.

Önskar du uppleva ett traditionellt firande av Lucia i Arvika?
I Arvika kröns stadens Lucia den 8 december kl 19.00 i Mikaelikyrkan. I flera kyrkor i Arvika Pastorat firas gudstjänster med Lucia tema, se Arvika Pastorats kalender.
Den 13 december kl 12.15 firas Lucia mycket stämningsfullt med studenter från Musiklinjen College och Musikåret under ledning av Mats Backlund på Musikhögskolan Ingesund och den 14 december kl 19.00 bjuder elever från Estetiska skolan i Arvika på en traditionell Luciakonsert i Brunskogs kyrka.

Luciafirande på Musikhögskolan Ingesund.

Luciatraditionens ursprung

I det gamla bondesamhället ansåg man att den 13 december var årets längsta natt.

Så småningom infördes den gregorianska kalendern och vintersolståndet hamnade då på den 21-22 december istället. Dock var seden att natten den 13 december var farlig och full av övernaturliga väsen och behövde lysas upp för att mota bort mörker och onda krafter, djupt rotad och levde kvar ändå.

När  Norden kristnades försvann nästan traditionen att gå runt att lussa och det var först på 1700-talet som det svenska folket började återta denna sed. Kyrkan fruktade att nordeuropéerna skulle återgå till asatron och sina egna traditioner och såg denna återgång som ett hot. Helgonet Sankta Lucia, vars namn hjälpligt liknande det som traditionen att sprida ljus i den nordiska vinternatten kallades, valdes därför för att övertyga folket om att Lucia var en från början kristen tradition*. 

I Västsverige var Luciadagen en festdag och kallades för ”Lille julafton” eller ”Lusse långnatt”. Den som hade möjlighet åt mat i stora mängder och på vissa håll kunde man äta inte mindre än tre frukostar.

*Helgonlegenden om Lucia handlar om en kvinna vid namn Lucia från Syracusa.  Enligt legenden fick hon sina ögon utstuckna av romerska soldater och skulle brännas på bål, men fick genom ett mirakel synen åter och lågorna vek undan och detta ska ha inträffat den 13 december.

I den svenska katolska kalendern, fanns Lucia som en helgondag fram till 1500-talet, utan att den firades speciellt. Efter reformationen, då Sverige blev protestantiskt, försvann helgonens kyrkliga betydelse.