Åsjöhyttan grundades 1638 av några bergsmän från trakten och det var Karlskoga härads första hytta. Masugnen byggdes upp vid Åsjöälven.
En hyttfogde valdes årligen vid ett hytting och hyttarbetare anställdes för arbetet i hyttan. Det gick åt mycket kol för att framställa tackjärn ur järnmanlmen. Kolet framställdes i kolmilor runt om i skogarna.
Järnmalmen som kom från gruvor i Persberg och fraktades på sjösystemet vintertid med häst och släde, sommartid på pråmar till Storfors och därifrån landvägen till Åsjöhyttan.
Vid hyttan fanns även en s.k. kotstamp och en spånhyvel. Uppströms i älven finns ruinen efter en gammal kvarn med tillhörande damm.
Åsjöhyttan grundades 1638 av 6 st s k bergsmän från trakten, som till en början själva arbetade vid hyttan. Senare anställdes mera utbildat folk, ca 15 man som arbetade 2 skift 7 dygn per vecka med 12 timmar per skift under 3/4 av året.
I början tillverkades 1,2 ton tackjärn per dygn men ökade mot slutet av 1700-talet till ca 2,75 ton per dygn. Till detta förbrukades i början 160-180 hl träkol och mot slutet 125 hl per ton tackjärn. Efter ombyggnad år 1808 ökade tillverkningen till mellan 7-8 ton per dygn. Träkolsförbrukningen var då ca 75 hl per ton. Antalet delägare var nu omkring 40 st och anställda hyttarbetare 16-18 man.
Malmen kom till större delen från Persberg och fraktades från gruvorna på sjösystemet till Storfors och därifrån landsvägen till Åsjöhyttan.
Träkolet kom från hyttans egna skogar som till större delen låg öster om Åsjöälven och som vid hyttans slutliga nedläggning år 1881 uppgick till 3100 ha fördelat så att hyttan ägde ca 1000 ha och hyttans delägare ägde resten ca 2100 ha. Dessa skogar fördelades vid nedläggningen mellan delägarna.
Vid hyttan fanns även en s k kolstamp och en spånhyvel. Uppströms efter älven finns ruinen efter en gammal kvarn med tillhörande damm.
(Utdrag ur Alf Bandes utredning om Karlskoga Bergslag 1982)
Åsjöhyttan
Åsjöhyttan, 68892 Storfors
