Klicka på kartan för att hitta promenaden. Genom att klicka på varje objekt kan du se fler bilder, både nya som historiska, på byggnaderna och platserna.
1. Wahlundsgården – här spökar det
En gård med många liv: först uppförd på 1600-talet, nedbrunnen 1777, återuppbyggd och sedan åter nedbrunnen 1804. Dagens hus återuppstod igen 1806. Så småningom förvärvade Gustaf Wahlund gården och det var han som lät brädfodra huset och pryda det med både balkong och frontespis.
Här sägs det ha spökat! En indisk prinsessa lär ha förvarats i en kista på vinden. Kistan antas ha placerats där av en man som hade arbetat för Ostindiska kompaniet.
Huset räddades från rivning på 60-talet och står nu stolt kvar, med nytt skiffertak från 2004. Ett tak som vi hoppas får pryda huset i ytterligare 200 år.
2. Hovslagaregatan och kvarteret Vågen
Hovslagaregatan är en vacker gata med gamla fina trähus. Gatan sträcker sig längs kvarteret Vågen som är ett av Kristinehamns äldsta kvarter. Här bland trähusen blomstrar verksamheterna. Du passerar lanthandeln Retrovågen och på kvarterets innergård kan du besöka Kristinehamns historiska museum. På kvarterets andra sida finns restaurang Mastmagasinet, Galleri Vågen samt loppisarna Vågens Återbruk och Djurskyddet Kristinehamn.
Längre ner på Hovslagaregatan, intill Varnan, ligger den gamla sjötullen och Vålömagasinet där inredningsbutiken Lev Vackert finns.
3. Sjötullen – tullar och jurister
Namnet minner om det gamla tullhuset som låg närmare älven, där varor lastades av – inte minst sprit, då spritmagasinet låg alldeles intill.
Nuvarande byggnad uppfördes efter branden 1804 i en stil som kallas svenskklassicism. Byggherren hette Johan Carl Gerneij. Han var jurist och ledamot av Vetenskapsakademien. Han var också direktör för all tackjärnsblåsning.
Fastigheten består av flera hus och det som ligger alldeles vid Hovslagaregatan har en oljefärgad gatusida och faluröd gårdssida, vilket berättar om ett klassiskt sätt att spara pengar: fin utsida, enklare insida. I Kristinehamn finns flera hus med två fasadfärger. Håll utkik.
4. Vålömagasinet
Vålömagasinet är Kristinehamns äldsta bevarade trähus. Det byggdes år 1690 på Vålön där det stod i mer än 100 år. I början av 1800-talet flyttades huset till sin nuvarande plats. Huset var ett magasin som användes för lagring av spannmål.
5. Parkbron – prisat stål i järnhamnen
På platsen där bron byggdes fann man gamla träpålar, förmodligen från 1800-talets järnhamn. Fyndet försenade brobygget något men sommaren 2020 invigdes bron. Många Kristinehamnare hade åsikter om utformning och stil, men utanför kommunen har den fått stor uppskattning och utsågs till Sveriges bästa stålprojekt år 2021. Bron tävlade även internationellt.
Bron binder ihop gästhamnen och centrum på ett vackert sätt – och med sina 48 broar är Kristinehamn fortsatt en av Mellansveriges mest brotäta kommuner.
6. Parkmagasinet
Information uppdateras inom kort!
7. Nordenfeldtska huset – kungligheter och fattighjon
Kristinehamns äldsta stenhus är ett riktigt historiskt smycke! Det byggdes av Regina Nordenfeldt 1771, efter att den tidigare träbyggnaden eldhärjats.
På samma plats lät hertig Karl uppföra en kungsgård redan på 1570-talet. I en del av källaren finns gamla valv som kanske stammar från just den tiden.
En gång bodde här stadens elit – senare blev det fattighus. Idag är huset varsamt renoverat av privata ägare.
Med sitt brutna tak och valmade gavelspetsar har huset stått emot både eldsvådor och tidens tand.
8. Torgkällan, Södra torget – stadens samlingsplats
På 1800-talet var vattnet i källan dåligt – men 1847 tog konditor P.G. Lundgren saken i egna händer. Han lät bygga en vattenledning av urgröpta timmerstockar från Kullkällan till torget. Ett tekniskt underverk!
1881 fick Torgkällan sitt nuvarande utseende och ytterligare ett underverk installerades, ett modern ånguppfordringsverk som skänktes av ingenjör Harald Asplund på Kristinehamns Mekaniska Verkstad. Torgkällan var stadsbornas främsta vattenupphämtningsplats ända fram till 1900-talets början. Samtiden ska ha beskrivit underverket med orden “Det har trenne utkastare, vilka när man endast trycker på knappen fyller kärlet ögonblickligen.”
Man tror att det är just denna pump som Gustaf Fröding skrev om i sin dikt “Torgpumpen”.
9. Kungsbron – från trä till tidlös sten
Kungsbron är en av stadens äldsta broar, med rötter redan på 1600-talet då den var byggd i trä. Efter den stora branden 1777 byggdes den om i sten – och det är den bron vi vandrar över än idag.
Titta noga på stenvalven och de enkla ankarslutarna som håller ihop konstruktionen – dessa små detaljer berättar om dåtidens byggkonst. Du kommer se fler ankarslutar på byggnader i staden – och formerna varierar beroende på vilken tid de är ifrån.
Visste du att Kristinehamn är en av Mellansveriges mest brotäta kommuner? Här finns hela 48 broar – från historiska Kungsbron till moderna Parkbron.
10. Rådhuset – maktens hus med många roller
Det nuvarande rådhuset började planeras efter den förödande stadsbranden 1777. Ritningarna godkändes av Gustav IV Adolf och huset stod klart 1805 – dock på en ny plats, vid Norra torget.
Bakom den stilfulla exteriören döljer sig ett rikt liv: rådhus, sjukstuga, borgmästarbostad, telegrafstation och polisstation. Det lilla huset på gården bakom var till och med ett häkte. Här möts alltså maktens, vardagens och nödtidens berättelser i en och samma byggnad.
Idag används huset av Bergslagens Artilleriregemente, som flyttat in med både personal och historia. Norra torget framför huset var förr plats för torgliv, fiskhandel och till och med en tennisbana, uppspänd av familjen Geijer.
11. Trädgårdsgatan – stadens minne i trä och sten
Den här gatan berättar om livet efter branden 1777. Kullersten, trähus i två våningar, och en arkitektur som minner om borgarstadens första återuppbyggnad.
Trädgårdsgatan 10: Ett av stadens äldsta timmerhus, byggt med kärnvirke. Här bodde Ellika Larsdotter – som drev en välfrekventerad krog, men tragiskt dömdes till döden för barnamord.
På andra sidan kullerstensgatan ligger en park och bortom den flyter älven Varnan. I kajkanten ser du trappor som användes när tvätten sköljdes i vattnet.
Trädgårdsgatan 8, Prostgården: Den nuvarande vackra prostgården är från år 1857. Siste prästen flyttade härifrån år 1965.
Trädgårdsgatan 6: Det första huset byggdes redan 1648 – årtalet finns kvar i källaren, som är intakt.
Trädgårdsgatan 4 – Blombergsgården: Flyttad från Södra Staketgatan 1973. Ursprungligen hem åt en kopparslagare.
Trädgårdsgatan 2 – Grundelsgården: Byggd i slutet av 1700-talet. Här bodde både borgmästare och boktryckare. Kanske stadens vackraste borgarhus.
Passa på att beundra den vackra innergården och huvudentrén med balkong och pelare på Trädgårdsgatan 2.
12. Sockerslottet – söt nygotik
Det som idag är café, hotell och pralinfabrik började sitt liv som baptistkyrka. Ritad av Jakobsson & Eriksson i Sundsvall, inspirerad av nygotikens spetsiga former, stod den klar 1892.
Här fanns kyrksal, dopgrav och bostad för både vaktmästare och evangelist.
När församlingen slogs samman med Broängskyrkan lades verksamheten ner.
Men huset fick nytt liv – genom socker och omsorg – och det nya namnet Sockerslottet.
13. Fabriksgatan 9 – putsad pärla bland träfasader
På en gata där trä dominerar står denna putsade villa som ett elegant undantag. Huset uppfördes 1870, på en tomt som då låg i stadens utkant – men det var just här, längs de så kallade Staketgatorna, som Kristinehamn först började växa utanför sitt gamla hjärta.
Villan rymmer hela 300 kvadratmeter – och då är inte garage, källare eller biutrymmen inräknade. Lägg märke till entrédörrarnas vackra gjutna mönster – en detalj du kan se på fler platser i stadskärnan. Så håll blicken öppen – de små skönheterna sitter ofta där du minst anar dem.
14. Träslottet – gästgiveriets nya liv
Det var efter stadsbranden 1777 som detta stora timmerhus uppfördes, ursprungligen som gästgiveri. Då låg det på det som idag är Södra torget – men när Stadshotellet byggdes flyttades Träslottet till sin nuvarande plats.
Byggnaden är uppförd i U-form och bär tidstypiska drag. Titta särskilt på de ovala fönstren med små tak över – en arkitektonisk detalj som återkommer på flera äldre hus i Kristinehamn.
Idag rymmer huset både restaurang, kontor och lägenheter – men det bär fortfarande på känslan av att vara en plats där människor möts och passerar, precis som förr.
15. Morabyrån – Parisdröm i järnvägshamn
När Inlandsbanans trafikdirektör Jacques Wallner kom hem från världsutställningen i Paris 1889 var han full av intryck. Dessa tog form i Morabyrån, ett hus som inte liknar något annat i Kristinehamn – inspirerat av Paris operahus, med prakt och pomp.
Byggnaden uppfördes 1895, ritad av arkitekten Carl Österman. Här samsas nyrenässansens trapphus med torn, lejonhuvuden, halvkolonner och meanderslingor – ett riktigt sagohus mitt i stadens hjärta.
Huset var länge förvaltningsbyggnad för Mora-Venerns och Östra Värmlands järnvägar – och är idag klassat som en av Värmlands mest märkvärdiga byggnader.
16. Tingshuset – lagens hus i tempelstil
Som ett klassiskt grekiskt tempel mitt i småstaden reser sig det ljusa tingshuset från 1883. Ölme, Visnum och Väse härads tingshus ritades av de då samtida stjärnarkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien, som även satte sin prägel på Mariebergs sjukhus och Stadshotellet.
På husets baksida döljer sig en halvrund absid där den gamla tingssalen låg. På väggen finns än idag Karl XV:s valspråk målat i guld: ”Land skall med lag byggas” – en påminnelse om lagens kraft, signerad stadens dåtida målarmästare August Lundgren.
Numera är huset privatägt och används som kontor, men dess monumentala form talar fortfarande om rättvisa, tradition – och arkitektur med ambition.
17. Stadshotellet – stadens salong
Med sina rena linjer och påkostade detaljer är Stadshotellet ett praktexempel på nyrenässansens arkitektur. Byggt 1878 och ritat av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien – samma arkitekter som ritade Tingshuset och Mariebergs sjukhus.
Här finns Kristinasalen – en av Sveriges vackraste festsalar – med enorma ljuskronor, en orkesterloge, och ett tak så rikt utsmyckat att det förmodligen var just det som gjorde byggnaden till byggnadsminne år 1985. I taket finns två porträtt målade i olja. De sägs föreställa den förste källarmästarens barn.
På planen framför huset låg en gång Träslottet, stadens gamla gästgiveri. Det flyttades – men Stadshotellet med restaurang finns kvar som mötesplats för alla kristinehamnare och besökare.
18. Krukmakeriet – tre dörrar, tre berättelser
Efter den stora branden 1893 låg hela affärsgatan, dvs Kungsgatan, i ruiner. Behovet av nya lokaler var akut – och då byggdes detta enkla hus med tre små butikslokaler. Ett provisorium, tänkte man. Men än idag står huset kvar.
Huset kallades ”Bazaren” och genom åren har här sålts allt från kött och frukt till cigarrer, garn och handgjorda kort. Titta efter de tre entrédörrarna och de tre vindsfönstren – de berättar om husets ursprung som tre i ett.
Idag drivs här café, krukmakeri och butik – men du står framför en byggnad som burit många ansikten.
19. Hasselbladsgården – färg, form och folk
Här står ett av stadens sista exempel på en kringbyggd gård. Timmerhuset med sin gula listpanel mot gatan och faluröda lockpanel in mot gården byggdes i början av 1800-talet, och målades på typiskt manér i olika färger. Sockeln i granit ger huset tyngd – bokstavligt talat.
Här har bott många, handlats mycket, och berättats fler historier än man kan ana. Marknadsknallarna och godisförsäljerskan ”Plutta” lär ha bott här. I hörnet har det funnits många butiker, bland annat ”Elis på hörnan”, en populär butik bland kristinehamnare.
20. Stenläggningen på Brogårdsskolan – Gamla kyrkans plats
Här, mitt på skolans gård, har man återskapat stadens gamla träkyrka med gatsten. Ställer du dig vid plaketten – som markerar koret – och tittar mot älven, ser du kyrkans konturer framför dig. Det var en korskyrka och en av få byggnader som överlevde branden 1777. Gatan som leder från skolgården till torget hette först Kyrkogatan, när den nya kyrkan stod klar ändrades namnet till Gamla Kyrkogatan.
Stenläggningen är en stillsam påminnelse om hur historien lever vidare, även när den inte längre syns ovan jord.
21. Kristinehamns kyrka – nygotik med rötter
När Kristinehamns kyrka stod klar 1858 växte staden. Den nya kyrkan låg utanför stadens gamla staket – som låg längs Norra, Södra, Östra och Västra staketgatorna. Den nya kyrkan ritades av professor C.G. Brunius, och stilen är tydligt nygotisk.
Inuti kyrkan lever dock äldre tider kvar. Dopfunten är från 1200-talet, triumfkrucifixet från 1300-talet, och här finns textilier och silver från flera sekler. Mycket av detta flyttades hit från stadens gamla träkyrka.
På korläktaren finns ett litet museum, och kyrkan är öppen för besök de flesta dagar. Här möts många tidsepoker i stilla fridfullhet.
22. Frödinggården – Gustaf Frödings barndomshem
På Nya Kyrkogatan 5 i Kristinehamn ligger Frödingsgården, ett vackert grönmålat trähus där Gustaf Fröding bodde som ung. Huset byggdes 1867 av kyrkvaktaren och snickaren J.P. Westbom, och namnet fick huset efter att familjen Fröding flyttade in här 1868. Familjen bestod av modern Emilia, fadern Ferdinand och barnen Cecilia, Anna Matilda, Hedda och Gustaf själv, som var åtta år vid den här tiden. Här bodde han under 12 år tills han flyttade till Uppsala för att studera. Gustafs pojkrum är rummet på vänster gavel på vindsvåningen.
Frödinggården är en typ av gård som var vanlig i Kristinehamn i mitten av 1800-talet och framåt. Husets ingångar har kvar de ursprungliga dörrarna med vackert mönstrade järngaller. På huset finns en minnestavla som sattes upp 1929.
23. Assemblégatan
Gatans namn är ett minne av en betydelsefull byggnad. Här låg nämligen Assembléhuset, stadens stora samlingsplats och järnbörsens hemvist, en gång om året, från 1786 till 1800-talets mitt. ”Assembler” betyder samling på franska (språket på modet under denna tid).
Hit kom Jonas Alströmer och här stiftades Värmlands Hushållningssällskap, Venerns Seglationsstyrelse och Wermlands Provinsialbank. Nils Ericsson visade upp sina järnvägsplaner här – i ett hus som både var affärsnav och nöjeslokal. På övervåningen dansade upp till 300 gäster från brukssocieteten på det grova plankgolvet.
När järnets storhetstid klingade av förlorade huset sin roll. Det brann ner 1955 – men namnet lever kvar, som en viskning av den betydelse platsen en gång hade.
24. A.G. Peterssons hus – pålad säkerhet
Efter branden 1893, som ödelade hela affärsgatan (dvs Kungsgatan), breddade man gatan och började bygga hus i sten.
Arkitekt Carl Österman ritade Kungsgatan 31 som har tydliga horisontella lister och som byggdes på rejäl pålad grund. Intilliggande hus i hörnet, även kallat Kjellmans hörna, byggdes inte på pålar och sjönk så mycket att det nedersta trappsteget försvann! Det huset fick rivas men A.G. Peterssons fastighet står stadigt än idag och kallas ibland för “Tidningspelles hus” eftersom Kristinehamns-tidningens redaktion låg här under en tid.
25. Oliveriet – delikatessernas hus
Det här huset stod färdigt 1895 och bär sitt byggår stolt på fasaden. Här låg en gång Petterssons konditori – känt för sin sagolikt vackra och påkostade interiör och goda sötsaker. Enligt rykten finns delar av inredningen kvar, dolt bakom nyare väggar. På tomten intill lär det ha odlats potatis!
Idag kan man njuta italienska delikatesser på restaurangen.
I gatubeläggningen framför huset, snett norrut, kan du se en bojort med vajande segel i kullersten. En blinkning till den bojort som ingår i Kristinehamns stadsvapen och som skapades när drottning Kristina gav platsen dess stadsprivilegier år 1642.
26. Frälsningsarméns borg – engelsk borg mitt på affärsgatan
Efter branden 1893 byggde Frälsningsarmén ett nytt hus – i sten, för säkerhets skull. Resultatet blev en byggnad i skotsk medeltidsstil, med trappgavlar och små “torn” med bröstvärn. Stilen uppskattades av den engelska borgarklassen under denna tid. Huset har verkligen karaktären av en trygg liten borg.
Sedan 1977 finns här moderna möteslokaler och café innanför de bastanta murarna.
27. Musmagasinet
Det här är ett av Kristinehamns äldsta hus, byggt i slutet av 1700-talet. Huset har använts bland annat som magasin för säd som fraktades med båtar på Lötälven som rinner förbi här.
Här har vi samlat våra bästa tips för dig som vill fortsätta utforska Värmlands unika byggnader. Kika vidare nedåt och börja planera ditt nästa arkitekturäventyr!