Pepparkakan – en lång historia

Knappt någon annan kaka förknippas så mycket med jul som pepparkakan. Det är under 1800-talet som den blev en julkaka, men dess historia går mycket längre tillbaka än så.
Sitt ursprung anses pepparkakan ha i det medeltida Tyskland, där ”Lebkuchen” bakades i klostren och den mest kända staden för tillverkningen var då Nürnberg. Under tysk påverkan stiftade svenskarna bekantskap med pepparkakor på 1400-talet. Det finns noteringar från Vadstena kloster som visar att nunnorna bakade och åt pepparkakor redan då – framförallt i medicinskt syfte. Som handelsvara gjorde pepparkakan entré i Sverige på 1500-talet. Bevarade tullhandlingar från 1534-36 visar att peppakakor importerades till Sverige från Tyskland under Gustav Vasas tid och den såldes i klosterapotek, bagerier och på marknader.

Det var först på 1700-talet som pepparkaksrecept började förekomma i kokböcker i Sverige och därmed blev pepparkaksbak allt vanligare i de svenska hemmen. Till en början var pepparkakan då en delikatess som man bakade vid festliga tillfällen, t ex vid julen, gärna i eftervärmen från julbaket. När möjligheten för allt fler i befolkningen ökade för att kunna köpa mjöl, socker och enklare kryddor började pepparkakan under 1800-talet bli till den traditionella julkakan den är idag.

Pepparkakan – medicin och godsak

Från början var pepparkakan alltså en året-runt-kaka som såldes framförallt i medicinska syften. Även det tyska namnet ”Lebkuchen” antyder att den tillskrevs många läkande egenskaper. Degen sötades tidigare med honung och enligt den grekiska, egyptiska och romerska mytologin var honung en gåva från gudarna. Därför säger det sig självt att pepparkakan ansågs vara livsbejakande och läkande. Med olika kryddor som peppar, kryddnejlikor, ingefära, kanel, cederolja, muskot, citron- och pomeransskal ansågs den vara bra för behandling av magbesvär, tandvärk, nedstämdhet och mycket andra åkomma.
Så sägs det t ex att den svensk-norsk-danske kungen Hans (regent 1497-1501) blev ordinerad pepparkakor, då han led av ett uselt humör. Ett  apotek i Köpenhamn ska ha skickat hem flera kilo pepparkakor till kung Hans. Ryktet att man blir snäll av pepparkakor kanske har sitt ursprung i att kuren funkade?

På grund av så många olika kryddsättningar skilde sig smaken på medeltidens pepparkakor markant från hur dagens pepparkakor smakar. Nuförtiden kryddas degen främst med ingredienserna som sirap, ingefära, kryddnejlika och socker och utgör på så vis den svenska pepparkakan – som förresten i sin tur blir alltmer populärt även utanför Sveriges gränser!

Pepparkakan – många smaker, många former

Alla har nog sitt favoritrecept på pepparkakor och många recept har gått i arv i generationer. Har du inte hittat din egen favorit, finns det både gammeldags och nyare recept på ett flertal sidor på nätet förstås. För våra utländska gäster har Visit Sweden publicerad ett recept på svenska pepparkakor.

De flesta serverar glögg eller kaffe till en god pepparkaka, men den passar även till julmingel med bubbel. Toppa gärna pepparkakan med ost av olika smaker, lufttorkad skinka eller annat gott. Variationer är många och det är bara fantasin som sätter gränser!

Traditionen att baka ett pepparkakshus kom till Sverige på 1880-talet, då Bröderna Grimms Sagor med berättelsen ”Hans och Greta” började läsas i de mer välbärgade hemmen i främst städerna.

Den mest vanliga formen av en pepparkaka är hjärtat, en kärlekssymbol som användes redan i klostren. Även grisar och änglar förekom redan på medeltiden – grisarna representerade livets välfärd och änglarna stod för godheten. I dagens julbak är det dock populärt med många olika former och alla har sina egna favoriter.

Källa: Annas, Västergötlands Museum, Danska Wienerbageriet, Visit Sweden.