Norrsken uppstår i polarregioner på grund av att jordens magnetiska fält drar till sig partiklar till polerna. När norrsken visar sig i den norra hemisfären kallas det Aurora Borealis och när det visar sig på den södra hemisfären kallas det Aurora Australis eller sydsken. Norrsken och sydsken uppstår simultant och avspeglar varandra nästan identiskt.
Vanligtvis uppträder norrsken alltså oftast långt upp i norra Sverige men det är ingen tillfällighet att norrskenet varit synligt över sydligare platser under det senaste året.
Detta beror nämligen på en ovanligt hög solaktivitet på grund av att solens nord- och sydpol byter plats med varandra. Det här inträffar ungefär var elfte år och i den förändringen uppstår explosioner på solens yta, vilket innebär att mängden partiklar som kastas mot jorden med hjälp av solvinden ökar. När de laddade partiklarna fångas upp av jordens magnetfält och krockar med atmosfärens atomer och molekyler uppstår ett ljusfenomen – det vi kallar för norrsken. “Draperiet” av färger vi kan se vid ett norrsken är magnetfältets linjer som blir synliga för oss. Effekten stiger för vart år som går och beräknas vara som högst år 2025 innan aktiviteten återigen sjunker.
Tips för norrskensskådning
Den generella regeln är att det måste vara klart och mörkt för att lyckas se det dansande norrskenet. Det här gör att årets mörka månader – hösten och vintern är en perfekt tid för norrskensskådning. Är förutsättningarna goda, så kan man mycket väl ana ett grönaktigt ljus norröver. Ibland syns norrskenet enbart med blotta ögat, ibland måste det användas en kamera för att kunna se det. Det finns de som har sett norrsken på eftermiddagen, andra har sett det tidigt på morgonen, men Aurora är oftast lättast att se mellan klockan 21.00 och 23.00.
Var norrskenet kommer att uppträda är svårt att förutspå trots att rymdfysikens metoder för att ställa prognoser är i ständig utveckling. Dagliga prognoser kan du hitta här: https://www.swpc.noaa.gov/products/aurora-30-minute-forecast
Kan man höra ett norrsken?
All forskning pekar på att det faktiskt inte är möjligt att höra skenet med blotta örat, så som vi exempelvis kan höra åska. En av anledningarna är att luften mellan norrskenet och en människa på jorden är alltför tunn för att kunna bära ljudet en så pass långt som behövs för att vi ska kunna uppfatta det. Men om det inte är möjligt för ljudet att färdas från norrskenet till åskådaren, hur förklarar vi då att vi tycker oss kunna höra det? Många jämställer ljudet med ett knastrande brus, dämpade knallar, finstämt väsande klockringningar, knäppande, smällar eller radiostörningar. Andra jämförelser är prasslande i torra löv eller gräs eller när man kramar ihop ett cellofanpapper.
En finsk forskare har presenterat en teori som går ut på att i själva verket uppstår ljudet i lyssnarens omedelbara närhet, skapat av samma fenomen som gett upphov till norrskenet självt – partiklar som kolliderar med varandra. En annan hypotes är att elektriska impulser på sin väg från ögat till hjärnan, råkar ”läcka in” i den del av hjärnan som behandlar ljud och en tredje teori, förmodligen den mest troliga, pekar på de väldigt lågfrekventa radiovågor som man upptäckt i norrsken. Material såsom gräs, hår och glasögonbågar fungerar som antenner för dessa radiovågor och förvandlar dem till ljud. Än så länge är detta dock inte bevisat.
Sägner och myter
I alla tider har norrskenet fascinerat människor och gett upphov till mängder av myter och legender. Enligt samerna i norra Skandinavien var norrskenet energier från döda förfäders själar och det var viktigt att uppträda respektfullt i samband med ett norrsken. Att inte respektera detta genom att till exempel jojka eller vissla kunde rentav vara farligt och resultera i sjukdom och död. Samerna trodde också att vädret hade ett samband med norrskenet och att om man kunde påverka norrskenet kunde man också ändra på vädret.
Vissa inuitsägner påstår att det är de dödas själar som försöker kommunicera med de levande och inom många inuitkulturer berättas en sägen som beskriver norrskenen som de dödas andar som spelar boll med skallen från en valross. För öborna på ön Nunivak i Alaska var det däremot valrossarnas själar som spelade boll med en mänsklig skalle.
Revontulet är det finska ordet för norrsken och betyder bokstavligt tolkat “räveld”. Detta kommer från en gammal finsk folksaga som handlar om en magisk räv som sveper med sin svans och piskar snöflingorna högt upp i skyn.
I centrala Nordamerika fruktade indianstammen “Rävfolket” norrskenet. De trodde det var dräpta fienders själar som kom för att hämnas.
Fortfarande idag så fascineras vi och tycker ofta det mäktigt att få se ett norrsken men nu kan vi bara njuta av det färggranna skådespelet utan farhågor om att det drar olycka med sig.
Vintern är alltså den perfekta tiden att ge sig ut och norrskensskåda, så passa på att ge er ut i vinterkvällen och glöm för all del inte kameran!