Semmeldagen

2 minuters läsning

Semmeldagen / Fettisdagen

Fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller semla? Kärt barn har många namn och tro det eller ej - det äts ungefär 50 miljoner semlor i Sverige under en semmelsäsong! Denna goda bulle har dock inte alltid sett ut som den gör idag. Här reder vi ut begreppen om semlans historia och berättar om ett av Sveriges mest älskade bakverk.

Semlans historia

Semlor har ätits i Sverige åtminstone sedan medeltiden. När Sverige fortfarande var katolskt fastade man i hela fyrtio dagar innan påsk. Fastan inleddes dock med tre dagar då man verkligen fick äta upp sig och fettisdagen var då den sista dagen av dessa tre. Då åt man fastlagsbröd som var en del av “den vita fastematen” som bestod av mjöl- och mjölkprodukter. Själva ordet semla härstammar från latinets simila som betyder ungefär “fint vetemjöl” eller “det finaste mjölet”.

De första semlorna på medeltiden var troligen formade som släta kilar eller kors.
På 1600-talet hade semlan blivit en statussymbol som bara de rika hade råd med eftersom vitt vetemjöl var både ovanligt och dyrt. 
Att äta semlor med varm mjölk blev populärt i de högre stånden i Sverige på 1700-talet. Då bakades semlorna fortfarande i form av kilar, men fylldes med smör och grädde och serverades med varm mjölk.
Inspirationen hämtades från Tyskland där seden att lägga semlan i en skål med mjölk kallades ”heisse wecken”. Kilen lever idag kvar i formen på semlans “lock”.

Ätandet av semlor spreds även till allmogen i Danmark och södra Sverige på 1700- och 1800-talet. Det var bara i de södra delarna av landet som det var varmt nog att odla vete. I norra Sverige dröjde därför ända till slutet på 1800-talet innan även de, tack vare järnvägen och bättre odlingstekniker, fick smaka på semlor.
Först på 1920-talet började den serveras i dagens tappning med grädde, mandelmassa och florsocker och vanlig i svenska hushåll blev den  först i mitten av 1900-talet.

Visste du att…

  • Kung Adolf Fredrik dog på fettisdagskvällen den 12 februari 1771 efter att ha ätit en brakmiddag bestående av ostron, hummer, kött och surkål och dessutom svept ner det hela med några flaskor champagne samt avslutat middagen med sin favoriträtt: semlor. Efter att ha stoppat i sig sin fjortonde hetvägg dog han av en förmodad hjärtattack. 
  • Nuförtiden börjar semlor säljas redan i december, men långt in på 1900-talet kunde man bötfällas om man tjuvstartade semmelförsäljningen. Så sent som 1952 fick några bagare i Malmö böter för att ha sålt semlor redan före jul.
  • 2015 uppfann Mattias Ljungberg, konditor på Tössebageriet i Stockholm, bakverket Semmelwraps. Sedan dess har “trendsemlans” utveckling närmast skenat och nya skapelser ser dagens ljus varje år. 2024 års trendsemla är Kanelbullesemlan. Enligt många en kombination med det bästa från två världar.