Att fira påsk är från början en judisk tradition som firades till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. I och med kristendomens utbredning började de kristna också fira påsk redan på 100-talet, men nu firade man istället minnet av Jesus uppståndelse.
När påsken infaller kan variera med en hel månad mellan olika år, men påsken infaller alltid mellan den 22 mars och den 25 april.
Själva påskhelgen består idag av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk.
Påsken är också sammanlänkad med fastlagen och fastan. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde.
Påskens dagar
Skärtorsdag:
Skärtorsdagen i påskveckan är för kyrkan en reningsdag. Kyrkan firar skärtorsdag till minne av den första nattvarden. Det är också den dag som – enligt gammal folktro – alla häxor ska fara till Blåkulla. Det gäller alltså att gömma kvastar, stänga skorstensspjäll och skjuta med gevärsskott (i dag smällare) i luften. Allt för att skrämma häxorna. Långt in på 1700-talet var det förbjudet att arbeta på skärtorsdagen. Man fick inte hugga ved, och inte heller spinna ull eller tvätta kläder. ”Var det någon som tvättade på skärtorsdag, så tvättade de häxans särk”
Långfredag:
Långfredagen är sorgens dag, Jesus dödsdag, då inga onödiga sysslor fick utföras och det långt in i vår tid var förbjudet med offentliga tillställningar. Faktiskt ända fram till 1969 gällde oskrivna lagar om att man inte skulle utföra onödiga sysslor, alla barn skulle vara lugna och helst inte leka för högljutt, maten var enkel och radio och så småningom TV:n skulle helst vara avstängda. Affärer, restauranger och biografer var stängda.
Påskafton:
På påskafton blev det genast lite roligare. I Sverige idag börjar vi fira direkt på dagen på påskaftonen, aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton, men enligt gammal sed ska man egentligen vänta till midnatt mot påskdagen. Det var då som påsken enligt traditionen började genom Kristi uppståndelse från de döda. Då var äntligen den långa fastan över och nu fick man äta gott igen.
Påskdagen:
Påskdagen är den kristna kyrkans största dag. Då firas att Jesus är uppstånden från de döda och påskdagen går i glädjens tecken.
Annandag påsk:
På annandag påsk fortsätter glädjen i helgfirandet. Förr var ofta den här dagen ungdomarnas egen dag, då behövde det ju inte vara lugnt och stilla längre utan man kunde istället dansa och roa sig.
Påsktraditioner
Påsktraditionerna har med tiden ändrats till att handla mindre om religion och mer om att vara lediga. Traditionerna runt påskfirandet finns dock i mångt och mycket kvar – vi pyntar i gult och dekorerar hemmet med små kycklingar, påskris, målade ägg och blommor. Vi äter påskbord, ungefär som julens julbord, men med betydligt mer ägg. Lamm på påskbordet symboliserar Jesus offer och är en av de allra vanligaste maträtterna vid påsk vilket också hänger ihop med att fåren föder sina lamm på vårkanten och då blir tillgången på lamm god.
Vi ordnar också äggjakt och mumsar i oss godis ur påskägg som kan delas ut av påskkärringar eller påskharar.
Påskägg
Ägg i olika former är ett viktigt inslag under påskhelgen – som mat, till prydnad och som gåvor i form av påskägg fyllda med godis. Ägg ses som en symbol för pånyttfödelse och evigt liv och markerar påskens budskap om uppståndelsen.
Det finns även andra anledningar till att vi äter så mycket ägg till påsk. När Sverige var ett katolskt land var vi förbjudna att äta ägg under den 40 dagar långa fastan. Fastan råkar sammanfalla med den period då tamfåglarna värper som mest. Eftersom all mat som innehöll ägg var förbjuden under fastan hade man ett stort lager av ägg till påsken och därför åt man desto fler vid påsk när det blev tillåtet igen.
På påsken används äggen till allt möjligt, vi äter vanliga ägg och chokladägg, målar, gömmer och letar sedan efter de dekorerade äggen. Äggen finns överallt som dekoration och så klart används de i matlagning. Målade och dekorerade ägg gavs ofta bort till vänner och bekanta vid påsk. Att ge varandra påskägg på påskafton är en europeisk sed, sedan i varje fall 1700-talet.
Den här traditionen lever kvar, men idag är påskägget inte längre ett målat hönsägg, utan ett pappägg fyllt med godis. De första pappäggen gjordes i Tyskland under 1800-talet.
Påskris och påskblommor
Påskris är björkris som plockas in och sätts i vatten och som så småningom får små blad. Riset pryds med färgade fjädrar eller annat färgglatt pynt och finns i nästan varje hem runt påsk. Även narcisser och påskliljor har funnits i våra hem vid påsk ända sedan 1800-talet. Narcissen symboliserar uppståndelsen, påskliljan symboliserar renhet och oskuld.
Förr i tiden använde husbonden påskriset till att slå barnen och tjänstefolket med på långfredagen. Detta för att de skulle komma ihåg hur Jesus hade plågats på korset.
Påskkärringar
Idag kläs små barn kläs ut till häxor och påskgubbar och hälsar på hos grannarna och önskar glad påsk och överlämnar egenhändigt ritade påskbrev. Här finns olika traditioner i landet – på vissa ställen hoppas barnen på att få godis i gengäld för påskbrevet, men på andra ställen är påskbrevet istället fyllt med godis och kastas in genom dörren medan den utklädda överlämnaren ropar “GLAD PÅSK” och sedan springer därifrån.
Traditionen med påskkärringar bygger på gammal folktro men skiljer sig mycket från de häxor man trodde på under 1600-talet som enligt vittnesmål flög till Blåkulla vid påsk. De första noteringarna om påskkärringar kommer från slutet av 1800-talet, men det var först på 1900-talet denna tradition fick större spridning i landet.
Påskharen
Traditionen med Påskharen tros ha uppkommit genom att man helt enkelt sett fel då gamla illustrationer eller tyska bilder av det bibliska påsklammet ska ha sett ut som en hare. Traditionen med påskharen som kommer med påskägg till barnen eller gömmer en massa ägg i trädgården, är ursprungligen en tysk tradition med anor från 1600-talet.
På 1850-talet lanserades påskharen och påskäggen på bred front i Tyskland av godis- och leksaksindustrin. Påskharen kom till oss på 1900-talet från Tyskland, men har inte riktigt fått fäste. Kycklingar, ägg, hönor, tuppar och påskkärringar är vanligare påskmotiv än haren.
Påskeldar
Påskeld eller påskbrasa är en utomhusbrasa som vanligtvis tänds på påskaftonskvällen. Påskbrasan är känd i Sverige och Finland sedan 1700-talet. Seden har varit vanligast förekommande i västra Sverige, främst i Västergötland, Bohuslän, Halland, södra Värmland och västra Småland. Påskeldarna skulle skrämma bort häxorna som var på väg till eller från Blåkulla under påsken. Förr började man tidigt, redan efter tjugondag Knut, att samla ihop utkastade julgranar och liknande till påskbrasan.
