Illustrationerna “Jättarna i Dalen”, “Höökeshara” och “Bågskytten och tjädern” kommer från animerade kortfilmer ur filmserien “Ekshärad i Sagor & Sägner” som producerades under 2018-2020 av föreningen Skildra i ledning av konstnären och Exäringen Samuel Nilsson.
Mer om berättelserna bakom filmerna kan du läsa här nedan:
EKSHÄRADS JÄTTAR:
I över tusen år har det i Ekshärad muntligt berättats om både jättar och stormän. Den tidigaste från yngre järnåldern (ca år 400-600 e Kr). Under de senaste trehundra åren har dock en skildring stuckit ut.
Enligt flertalet sägner så har det sedan urminnes tider pågått en kamp mellan Aurenabergsjätten och rivalen Ekesjätten, eller “Jätten Höök” som han också kallas i folkmun, (inspirerat av den mytomspunne Stormannen Höök som enligt sagan bosatte sig nära nutida Ekshärad). Från Ekesberget i väst och Aurenaberget i öst så ska de båda jättarnas slungat jättelika stenar mot varandra för att göra upp om vem av dem som är Klarälvdalens Kung. Jättarnas eviga fejd är orsaken till varför vi idag återfinner en mängd klippblock lite här och var runt om i Ekshärads närområde och landsbygd.
HÖÖKESHARA:
Uppe vid nutida Hara, nere vid älvfåran, ligger det som en gång kan ha varit Ekshärads första stora bebyggelse – Höökeshara. Stenlämningar under Klarälvens vatten både vittnar om och liknar den svunna stavkyrkan, där pilgrimer stannade till på sin väg upp mot Nidaros till Olof den heliges grav.
En lokal sägen berättar om när just denne Olof kom vandrandes genom Klarälvdalen och Höökeshara för att samla krigare till sin armé som var på väg till Stiklestad. I våra trakter stötte han dock på trubbel då de “styvnackade älvdalingarna” inte lät sig kristnas. Olof kom på kant med en trollpacka och tog i sin tur trollen till hjälp för att få bukt med de envisa exäringarna…
BÅGSKYTTEN & TJÄDERN
I centrum av Ekshärad finns en bågskytt som siktar mot byns kyrktupp, skapad av mästersmeden Allan Sjöberg. Hans skapelse är både en vacker staty och symbol för hopp och återfödelse i bygden, som stammar från en mörk tid i Ekshärads historia. Berättelsen äger nämligen rum under digerdöden, då hela byn utdog av pesten. “I hela Värmlands bergslag överlevde blott tre personer”, berättar författaren Carl Grimberg i sin bok som också ger oss en av få nedteckningar av Sägnen om Bågskytten.
Sägnen berättar om en hungrig bågskytt som ska ha vandrat genom de igenvuxna skogarna i Klarälvdalen. Vid ett snår så ser han en präktig tjäder. Han spänner bågen, siktar och skjuter, men missar. Pilen däremot träffar någonting. När han går fram för att kolla finner han den sedan länge glömda och utdöda byn Höökesharas stavkyrka. Bågskytten ska därefter ha tagit med sin familj och vänner för att återbygga det gamla – och därmed återtänt ljuset och hoppets låga i Ekshärad.
En annan senare variant av sägnen berättar dock då bågskytten istället faktiskt träffar fågeln, då sittandes på en grantopp. Men pilen studsar från fågeln och ger ifrån sig ett metalliskt läte. När han går fram för att kolla inser han att bytet var byns gamla kyrktupp och att granen var stavkyrkan. Denna mer måleriska, men icke ursprungliga, version av berättelsen har tillkommit genom decennier av muntlig berättartradition i bygden och återfinns i flertalet skildringar, däribland i statyn som siktar med sin båge mot vår nutida kyrktupp.
