Klarälvsbanans projekthistoria

Uppbyggnaden av det som i dag är Klarälvsbanan har skett i olika steg och projekt.

De olika sträckorna och årtal

Deje-Forshaga, invigdes i augusti 2000.
Forshaga-Karlstad, klar 2002.
Forshaga upp till Munkfors kommun, färdigställdes 2003-2004.
Munkfors-Uddeholm, sista asfalten lades hösten 2005.
Första turistsäsongen på Klarälvsbanan (90 kilometer asfalterad GC-väg) var 2006.

Projekt Klarälvsbanan

NKlJ-banan med de många möjligheterna

Projektägare: Munkfors kommun
Start/Slut: 2004-2005
Projektmål: Färdigställa cykelleden från Munkfors till Uddeholm. Ta fram varumärke, kartor samt marknadsföringsmaterial.
Se över ansvarig framtida organisation gällande turismutveckling samt samordna underhåll med mera.

Destination Klarälvsbanan

Projektägare: Munkfors kommun
Start/Slut: 2006
Projektmål: Marknadsföra Klarälvsbanan i Sverige och i Holland.

Turismutveckling längs Klarälven (TULK, Klarälvsprojektet)

Projektägare: Munkfors kommun (samtliga 6 klarälvskommuner var medfinansiärer)
Start/Slut: 2008-2010
Projektmål: Förlänga Klarälvsbanan från Mörudden-Sysslebäck (Klarälvsleden). Skapa en plattform för samarbete för 6 kommuner och företag längs Klarälven (från deltat i söder till Långflon i norr). Undersöka potentialen med Pilgrimsleder. Sätta namn på riksväg 62 till Klarälvsvägen.
Marknadsföra cykelturism längs Klarälven i Sverige och i Holland. Bygga upp en ny webbplats: www.klaralvsbanan.se

Projekten har finansierats med olika medel såsom regionala projektstöd, EU-medel och kommunalt.

Övrig information

Det utfördes grundligt markarbete på banvallen i form av till exempel förstärkningar, röjning, skrotupplockning, byte av trummor med mera innan asfalt kunde läggas (bredd 3 meter).
I den mån det varit möjligt har man gått efter banans ursprungliga form men på vissa platser har man fått dra om sträckor på grund av att exempelvis marken köpts eller att det varit praktiska svårigheter.
Gatubelysning finns i de centrala delarna av de orter man passerar och 15 toaletter finns utefter hela banan (11 stycken) och leden (4 stycken).

Lutning – 101 meter höjdskillnad mellan Karlstad och Uddeholm.

Ledmarkering – Klarälvsbanan är inte utmärkt efter Trafikverkets skyltsystem (nationell, regional, lokal) då det inte fanns någon vid den tidpunkten. Den har dock en enhetlig grafisk profil på alla skyltar längs med hela banan.
Detsamma gäller Klarälvsleden som är markerad på befintliga småvägar.

Klarälvsgruppen (Klarälvsbanans utvecklingsgrupp) var till en början en samverkansgrupp mellan fyra kommuner (Karlstad, Forshaga, Munkfors och Hagfors) men är sedan 2007 representerad av minst en person från samtliga sex kommuner. Gruppen arbetar övergripande med verksamheten kring banan och leden med till exempel utveckling, marknadsföring, kundkontakt, drift och underhåll etcetera. En gång per år träffas även gatucheferna från varje kommun och diskuterar drift och underhåll på banan och leden.