Det jag tycker är allra bäst med Värmlands byggnader är att de hyser så många berättelser! Om man känner till dem så blir besöket så mycket mer fyllt av själ och spänning. Sen älskar värmlänningar en god berättelse – så det är inte alltid lätt att veta vad som är sant eller inte!
Men finns det en särskild värmländsk arkitektur? Det finns snarare flera tänker jag! I norr har vi det magiska skogsfinska arvet med rökstugor, i öster kommer vi in i Bergslagen med dess hyttor, kring Vänern har vi skärgården med fyrar och fiskebönder, i gränstrakterna i väster ser vi norska influenser i snickarglädjen, i Arvikatrakten har vi fantastiska skiffertak och lite överallt kan vi se ljust målade herrgårdar och den högresta röda värmlandsgården.
Här är några av mina absoluta favoriter!
Borgviks herrgård
För ett par år sedan stod magnifika Borgviks herrgård till salu, efter att ha ägts av Billerud i många år. Det köptes av en barnfamilj som flyttade från en trea på Hisingen och som nu hyr ut den stämningsfulla flygeln för övernattningar. Borgviks herrgård är en fantastisk byggnad från 1700-talet i karolinsk stil med högrest säteritak som egentligen har som enda funktion att vara ståtligt, då det bara är en gigantisk vind.
De tolv rummen på bottenvåningen hyser tidslager från en 300-årig historia. Borgvik är en av Värmlands mest genuina bruksmiljöer med många fina byggnader bevarade. Idag är det ett levande centrum för konst och kultur med till exempel konsthall och restaurang både i ladan vid Borgviks gård samt i Sliperiet.
City Konditoriet i Arvika
Arvika är en caféstad där de flesta arvikabor har sitt eget favoritcafé. Några väljer City Konditoriet som har den tidstypiska inredningen bevarad från när caféet öppnade i mitten av 1940-talet. Byggnaden ritades av Werner Gjerming, som ritat många både offentliga och privata modernistiska byggnader i Arvika under sin tid som stadsarkitekt 1938-1968.
”Cityhuset” var en modern skapelse med plats både för varuhus och café i varsitt hörn, samt bostäder ovanpå. Den charmiga neonskylten finns kvar och huset är överlag en tidstypisk pärla från 1940-talet, väl värd att skynda in på en regnig dag för en kopp kaffe och ett bakverk.
Värmlands Museum
Det går inte att skriva en arkitekturguide om Värmland utan att nämna Värmlands Museum i Karlstad. Det är en sann pärla ritad 1929 av Cyrillus Johansson, som var en av tidens mest uppmärksammade arkitekter. Byggnaden har så mycket vackert att bjuda på både utvändigt och invändigt, så glöm inte att gå in för att utforska den stämningsfulla innergården eller det nya biblioteket, som är formgivet i Cyrillus anda.
Även om både nationalromantiken och 1920-talsklassicismen är närvarande är även den traditionella kinesiska arkitekturen en tydlig inspirationskälla, som i det svängda taket med en värmlandsörn i varje hörn, de fantastiska mustiga färgsättningarna och de sinnrika fönstren som skapar en axel rakt genom den annars massiva byggnaden.
Den nyare delen från 1998 ritad av Carl Nyrén och den runda restaurangpaviljongen ”Lyktan” från 2019 är också kvalitetsarkitektur värd att uppleva.
Skulptur och Rottneros huvudbyggnad i Rottneros Park i Sunne.
Parken i Rottneros med Carl Eldhs parterr i bakgrunden.
Kungens paviljong. Skulpturen i förgrunden är gjord av Per Hasselberg.
Rottneros park
När man kliver in i Rottneros park första gången blir man lite förvånad. Det är en oerhört vacker -och med värmländska mått stor – park som förutom vacker grönska även erbjuder arkitektur samt ett hundratal skulpturer och reliefer av kända skulptörer som Carl Eldh, Gustav Vigeland, Christian Eriksson, Carl Milles och Astrid Bergman-Taub.
Här finns även kopior av de mäktiga Nike från Samothrake och Diana från Anet. Det är en upptäcktsresa att vandra i parken där man blir förförd av både stora vyer och små intima rum, skulpturer och byggnader som vävs samman. Med största säkerhet hittar man sin favoritplats och slår sig ner där för att ”njutglo” en stund.
Den äldre Rottneros herrgård var förebild till Ekeby i Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”. När den olyckligtvis brann ner byggdes en ny upp 1932 med ambitionen att än mer iscensätta sagans romantiska Ekeby, i en klassicistisk stil. Därefter kom parken, som anlades fram till slutet av 1950-talet. Det värmländska berättandet i parken förstärks av den stora berättarladan intill, där Västanå Teater huserar.
von Echstedtska gården
Om det är någon plats där man verkligen kan känna historiens vingslag så är det på von Echstedtska gården. Huvudbyggnaden stod klar 1764 och de senaste åren har ambitionen varit att återskapa en renodlad 1700-talsmiljö i interiören. Även om den symmetriska gårdsmiljön med äppelträdgården och byggnadens karolinska stil är vacker på alla sätt så är det när man kommer in som den verkliga wow-känslan infinner sig.
Här finns en rokokointeriör med en mängd vackra väggmålningar, inte sällan med humoristiska motiv – särskilt på dasset där herrskapet blickar tillbaka från en väggmålning, även de sittandes på dass. Gården köptes 1939 av Värmlands Museum som under sommarhalvåret håller den öppen för besök.
Sockerslottet i dag.
Sockerslottet när det var nybyggt år 1900.
Sockerslottet i Karlstad
När karlstadsborna får välja är det ”Sockerslottet” som gång på gång blir framröstat som både Karlstads och Värmlands vackraste byggnad. Det vitputsade bostadshuset vid Klarälven mitt i centrala Karlstad lät byggas 1899 av Jonas Andersson, som var en av Värmlands största jordägare på sin tid.
Byggnaden var ägnad åt hans dotter Ida som skulle gifta sig förnämt med en lektor. Maken dog dock innan bygget stod klart och Ida flyttade aldrig in. Arkitekt var Carl Österman som studerat i Europa och ritat byggnader i bland annat Stockholm och Kristinehamn.
När byggnaden var nyuppförd stod det nästan ensamt i stadsdelen Klara, som fortfarande var strax utanför staden, så det bländande vita ”slottet” måste varit en fantastisk syn. Att lägenheterna hade bland Karlstads första badrum bidrog också till lyxen.
Huset har alltid varit privatägt och hyser 14 hyreslägenheter samt ett kontor, men om du kan smygtitta in genom porten så får du en glimt av en magnifik entréhall med målningar och kolonner.
Skavnäsets klockstapel
Värmland har många vackra kyrkor på fantastiska platser, inte sällan på en udde vid en glittrande sjö. Men jag skulle vilja lyfta fram en lite annorlunda kyrklig miljö, på en plats med gruvhistoria och skyddad naturmiljö, nämligen Skavnäset på Högbergsfältet i Persberg utanför Filipstad. Först kom kyrkogården 1852, sedan klockstapeln 1929 och sist Skavnäsets kapell på 1940-talet, som är ett litet kapell med tältliknande form som ska likna en gruvlave.
Klockstapeln står mycket vackert högst upp på en kulle fylld av vajande gräs och väddblommor, med utsikt över sjön Yngen. Klockstapeln uppfördes av Persbergs gruvbolag och i området runtom finns ruiner från verksamheten samt ett 15-tal gruvor med imponerande djup. Missa inte den hänförande Tilas stoll, en horisontell gruvgång som man kan krypa in i om man vågar. Här bröts järnmalm från medeltiden fram till 1906.
Den speciella jorden har också gjort att det växer orkidéer och vackra ormbunkar här, så området är skyddat som naturreservat. En plats med många ingredienser, som gjort för en spännande utflykt.
Insidan av Gamla kraftstationen.
Gamla kraftstationen stod färdig 1906.
Gamla kraftstationen
Är man ute efter en rå industrimiljö med elva meter högt i tak fylld med konstupplevelser – då ska man bege sig till Gamla kraftstationen i Deje. Det är en högrest och ståtlig byggnad i robust tegel och puts i en jugendliknande stil, som står som fond till en trädgård med café invid den strömma Klarälven. Kraftstationen byggdes i två etapper 1906 och 1913. Kvar i maskinhallen finns tre av de ursprungliga generatorerna och turbinregulatorerna.
1992 stängdes dock den sista maskinen ner och byggnaden planerades att rivas. Men lokala krafter protesterade och Ulleruds Teateraktörer började använda den häftiga byggnaden. Sedan 2013 fungerar den som en unik konsthall, med café, butik och kreativ mötesplats.
Palladium
Palladium är nog bland de vackraste biopalatsen vi har i en svensk småstad. Fasaden som är putsad i rödockra är vackert komponerad med de höga välvda fönstren och de stora kopparbokstäverna som stoltserar PALLADIUM strax under plåttaket. Det är ett mycket fint exempel på den nordiska 1920-talsklassicismen som ibland kallas Swedish Grace.
1925 invigdes biografen, vilket gör den till en av Sveriges äldsta biografer som fortfarande är i drift. Här kan du se de senaste filmerna eller äta lunch på den tillbyggda restaurangen Regi. Den tyskfödde arkitekten Wilhelm Eick ritade flera vackra 1920-talsvillor i Arvika men står även bakom ritningarna till Bofors hotell samt huvudkontor i Karlskoga samt till lasarettsbyggnader i Torsby och Årjäng.
Byggmästare var plåtslagare Carl Isaksson, som samtidigt som han drev biografen med sin familj hade sitt plåtslageri på samma tomt. En kombination av kultur, hantverk och orädda upptåg som kan sägas vara typiskt för Arvika.
Säffles vattentorn
Gamla vattentornet är kanske Säffles främsta landmärke. Det ligger vackert på en höjd precis vid den förhistoriska storhögen Trätäljakullen, nära kanalområdet. Vattentornet stod klart 1914 och liknar ett ståtligt borgtorn i sin nationalromantiska stil. I rött tegel så klart, som så mycket annat i Säffle. Vattentornet ritades av Ivar Tengbom och Gerdt Stendahl.
I början av 1940-talet hade dock köpingen växt så mycket att vattencisternen inte räckte till. Då fick en annan känd arkitekt – Cyrillus Johansson (som bland annat ritat Värmlands Museum) – i uppdrag att utöka cisternen i toppen. Han försåg också tornet med en spira med en vimpel i form av en värmlandsörn.
1958 blev tornet återigen för litet för det snabbt växande Säffle, så tornet övergavs. Det stod tomt i flera decennier tills Säffle kommun renoverade det (och bland annat tog bort flera ton fågelträck efter de duvor som bosatt sig i tornet). Sedan 2016 fungerar tornet fantastiskt nog som en välbesökt konsthall med plats för musik, poesi, skapande och samtidskonst som ofta är platsspecifik just för vattentornet.
Värmlands Säby
Värmlands Säby, två mil söder om Kristinehamn, är för Värmland en unik herrgårdsanläggning från 1770-talet. Men den har längre anor än så, då gården nämndes redan år 1216. Det är en av Värmlands endast tre högreståndsanläggningar i sten, eftersom trä varit det vanligaste byggmaterialet i skogslandskapet.
På flera sätt liknar det mer adelns gods i östra Sverige. Den vackra huvudbyggnaden har en franskinspirerad rokokoarkitektur som tillsammans med flygelbyggnader och olika ekonomibyggnader skapar en hel herrgårdsmiljö.
I parken kring herrgården finns också en labyrint! Herrgården är privat men parken är öppen för allmänheten på sommarhalvåret då det också går att boka guidningar. Här anordnas även fest och bröllop, jakt och fiske samt uthyrning av boende. Inte långt ifrån finns ett naturreservat med stora vackra ekar.
Oppstuhage
Utanför Arvika ligger konstnärshemmet Oppstuhage samt Rackstadmuseet som är väl värt ett besök. Efter att skulptören Christian Eriksson kommit hem från Frankrike 1894 började han rita ett hem som han med brödernas hjälp uppförde strax intill barndomshemmet Haget. Byggnaden innehöll både bostad och ateljé och fick namnet Oppstuhage. Liksom andra nationalromantiska konstnärsbostäder från denna tid har arkitekturen en stor medvetenhet och estetisk känsla i både detaljlösningar som i material och färgsättning.
Redan 1898 flyttade dock Christian med sin franska fru Jeanne de Tramcourt till Stockholm. De hyrde då ut Oppstuhage till en rad svenska konstnärer som sökte sig ut från storstaden för vackra landskapsmotiv. Först ut var Maja och Gustaf Fjæstad som kom att bli stommen till det som senare blev känt som Rackstadskolonin. Redan 1951 blev Oppstuhage minnesgård och 1993 invigdes Rackstadmuseet i det om- och tillbyggda barndomshemmet Haget.
Österviks kapell.
Österviks kapell på vintern.
Österviks kapell
Det spännande Österviks kapell ligger en bit väster om Kristinehamn vid en vik till Vänern. Kapellet lät uppföras 1872 av grevparet Ida och Rudolf Adlersparre som bodde på Gustavsviks herrgård strax intill. Här finns förutom en kyrksal även en skolsal på övervåningen samt präst- och lärarbostad. I källaren inrättades landets första skolbarnsbespisning.
Byggnaden ritades av ingenjör Julius Frosell, som är mest känd för att ha legat bakom Oscar II:s Sofiero utanför Helsingborg. Kapellet har en medeltidsinspirerad nygotisk stil med mycket vinklar och vrår, torn och ett vackert skiffertak.
Mellan 1922-1963 ägdes kapellet av skulptören och tusenkonstnären Erik Rafael-Rådberg. Han bodde i kapellbyggnaden och använde mejeriet intill som ateljé, som nu innehåller ett museum över skulptören. Det finns berättelser om hur Erik sov i en likkista uppe på ett loft dit han klättrade på lina, men som sagt värmlänningar missar inte möjligheten till en god historia…
Idag drivs Österviks kapell av en ideell förening som ger guidningar under sommarhalvåret och hyr ut kapellet för konserter och bröllop. Området runtom är öppet året runt – särskilt är vårens blåsippsbackar vackra!